kom ihåg mig då.

Att långsamt, långsamt,
åh, så långsamt
Så vann du dina nätter tillbaks
Att långsamt, långsamt,
åh, så långsamt
Så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt
Det som var du och jag


Jag är totally in love i Kent, om jag ska vara ärlig så trodde jag aldrig det om mig själv.
Men jag är glad för det.

Veckorna vandrar bara förbi, eller rättare sagt  rusar förbi. Det är skrämmande men skönt på samma gång.
Skolan är relativt lugn nu måste jag säga, lite smått här och där. Dock inget jag får någon super-panik över.
(fast när jag pratar om det här så existerar inte matten, som jag ligger ca 5 sidor efter i) uschää.

men egentligen, det enda vettiga jag har att säga är, balla balla !
(internt)