You move to a different sound

Resan är över och jag vill inte annat än att åka tillbaka.
Allt har varit så fint. Precis allt.
Bästa människorna.
Bästa musiken.
Finaste männen.

Det enda jag har kvar nu är bandet runt min handled, fotona och minnet. Och visst, det är väl bra i sig men ingenting, absolut ingenting går upp emot att verkligen vara där, mitt i allt. Så snälla, ta mig tillbaka. Ge mig åtminstone alla fina människor. Speciellt de i blå mössor och vinröda jackor.

Den musiken som fortfarande dunkar allra hårdast i mig och som dunkade allra hårdast där var; Hardcore Superstar, Teddybears STHLM, Thåström, Timo Räisänen och Håkan Hellström.
Jag fullkomligt älskar den känslan av att känna musiken i hela kroppen, dunket och bruset. Hur hjärtat börjar slår i takt med musiken.

Så ge mig en till festival.
Agnes, nu drar vi på Emmaboda!

lämna avtryck

dying to say this to you

namn
att minnas

du finns på

från mitt hjärta

Trackback
RSS 2.0