how far must we run, before they do not recognize us?
vissa dagar är bra dagar
dagar då det egentligen inte händer någonting
när bara några enstaka ord kan förgylla
en hel dag
idag är en sån dag
för nu vet jag
och jag kan säga helt ärligt att känslan inte är lika påtaglig
mitt hjärta slår i egen takt och saknar inte att slå i samma
takt som ditt
tjugoåtta veckor
efter 196 dagar kan jag lyssna på i wish you were here utan att tänka på dig
utan att sakna dig
det är över
[2009-03-07 kl. 03.26]
jag är inne på 185dagar.
jag hoppas att det har gått över för mig när dag 196 kommer.
jag känner dig inte, men jag är glad för dig.
åh linnea. 185 dagar är en lång tid det också och det är allt annat än lätt men jag vet att du klarar det, det går över. låt det ta tid bara. tid är allt som krävs, även fast det är det sista man vill ge ibland. :*
jag vet. jag är på väg mot slutet med det ligger fortfarande på, men förhoppningsvis ska jag snart bli "fri" och släppa taget.
tack för en jättefin blogg :*