kom ihåg mig då.

tjugohundranio blev tjugohundratio

KÄRLEK ÄR FÖR DOM, FÖR DOM SOM HAR TUR,
det var så år 2009 började, allt handlade om kyla och ensamhet
och att hitta någonting som fick mig att vilja fortsätta, nya mål, saker att längta efter, 
någonting som tog mig upp en bit över noll
i flera månader var det samma sak, ett blödande sår och;

VAKNAR LIKA TRÖTT, OMTÖCKNAD OCH KANTSTÖTT



i juni kom första vändningen, sommaren började,
livet kunde börja
och jag slog mig äntligen fri, kunde lämna en del av allt bakom mig
framför mig fanns nu en tid fylld av musik, långa och ljusa nätter




sommaren blev bra och jag besökte städer jag aldrig tidigare varit i
och andades frisk luft på varmare breddgrader

tjugohundranio var året:
då jag flyttade från sju rum och kök till tre rum och kök
jag lämnade barfotadrömmar och smultronställen och vägar jag kunde utan och innan

mina föräldrar skulle fira 20-årig bröllopsdag
istället gick de skilda vägar
och jag var påväg att krossas igen men höll mig över ytan
tack vare tappra vänner

365 såna uppvaknanden, höst, vinter, vår, sommar ETT ÅR
jag har haft krig med mina hjärnspöken
ibland har jag vunnit striderna men ofta fick de ta hem segerpokalen
men på något sätt har jag nu lyckats radera ut och förinta, inte alla,
men de flesta och de starkaste
och även det tack vare tappra vänner



hösten blev till vinter oerhört snabbt och jag vet inte vad jag gjorde med tiden
det blev kallt och ett vitt täcke la sig över oss
men det var inte en genomtränglig kyla som bet sig fast denna gång
bara en utvändig
sista delen av året blev en tid att andas i, inga måsten, inga krav och på så sätt kom
den stora vändningen



nu handlar det om att leva livet inte vilja lämna allt