my cold cold sailor heart says get on your way, I ain't too proud to say but that's how I'm made
fredag morgon och klockan ringer 05:15, alldeles för tidigt tänker ni.
men det gjorde inte jag, inte då.
jag och min vän agnes började en resa, över vattnet och mot trosa,
och till två vänner. vi möttes vid ringen på centralen och vandrade runt i stockholms-vimlet för ett tag innan vi begav oss till trosa. festligheter, fantastisk mat och fyra vänner.
en bra början på ett nytt år, det bästa någonsin. 2010 kommer bli drömmarnas och frihetens år.
jag lämnade trosa med nya minnen, ett peace-märke fäst på min kropp och ett hjärta fyllt med kärlek och hopp.
att säga hejdå är alltid svårt, svårare blir det när man måste lämna några man trivs så oerhört bra med.
några som får en att må så bra att allt annat bleknar på något vis. lämna dem för att återvända till det kalla och grå, ensamheten och tystnaden.
som alltid är det skönt att komma tillbaka till det man kallar hem,
men här fattas något och jag vet inte vad. för jag vet inte vad jag vill och jag lämnar saker och ting till ödet. människor får tro och säga vad de vill men jag tror att allt redan är bestämt, det finns en väg, en plan. det gäller bara för mig att hitta den.
jag kommer välja fel väg, det har jag redan gjort,
jag kommer stöta på hinder som känns alldeles för höga att ta sig över,
men jag ska inte sluta kämpa.
det gäller att ta beslut, lita på magkänslan och ge sig iväg.
och jag tror även att det kommer något bra ur allt,
det gäller att lita på sig själv.
VARJE SANDKORN HAR ETT NUMMER
här i mitt rum på donnersgatan brinner ljusen och jag ser hur snön faller ned utanför fönstret. det är vitt och kallt
och jag önskar att jag inte vore ensam ikväll. för att slippa se det vita/dystra/kalla, allt det där som jag just nu är så trött på, drar jag ned persiennerna. och i bakgrunden sjunger thåström: för jag har inga mirakel, att lova nån i natt
det får mig att längta till snurriga sommarnätter med okända och kända människor, min kropp längtar efter värme och närhet. ibland lite extra. ikväll är en sån kväll och jag önskar att det fanns någon,
någon som kan förstå mig. någon som är mer än bara en vän.
IF IT'S NOT FOREVER, IF IT'S JUST TONIGHT
men det gjorde inte jag, inte då.
jag och min vän agnes började en resa, över vattnet och mot trosa,
och till två vänner. vi möttes vid ringen på centralen och vandrade runt i stockholms-vimlet för ett tag innan vi begav oss till trosa. festligheter, fantastisk mat och fyra vänner.
en bra början på ett nytt år, det bästa någonsin. 2010 kommer bli drömmarnas och frihetens år.
jag lämnade trosa med nya minnen, ett peace-märke fäst på min kropp och ett hjärta fyllt med kärlek och hopp.
att säga hejdå är alltid svårt, svårare blir det när man måste lämna några man trivs så oerhört bra med.
några som får en att må så bra att allt annat bleknar på något vis. lämna dem för att återvända till det kalla och grå, ensamheten och tystnaden.
som alltid är det skönt att komma tillbaka till det man kallar hem,
men här fattas något och jag vet inte vad. för jag vet inte vad jag vill och jag lämnar saker och ting till ödet. människor får tro och säga vad de vill men jag tror att allt redan är bestämt, det finns en väg, en plan. det gäller bara för mig att hitta den.
jag kommer välja fel väg, det har jag redan gjort,
jag kommer stöta på hinder som känns alldeles för höga att ta sig över,
men jag ska inte sluta kämpa.
det gäller att ta beslut, lita på magkänslan och ge sig iväg.
och jag tror även att det kommer något bra ur allt,
det gäller att lita på sig själv.
VARJE SANDKORN HAR ETT NUMMER
här i mitt rum på donnersgatan brinner ljusen och jag ser hur snön faller ned utanför fönstret. det är vitt och kallt
och jag önskar att jag inte vore ensam ikväll. för att slippa se det vita/dystra/kalla, allt det där som jag just nu är så trött på, drar jag ned persiennerna. och i bakgrunden sjunger thåström: för jag har inga mirakel, att lova nån i natt
det får mig att längta till snurriga sommarnätter med okända och kända människor, min kropp längtar efter värme och närhet. ibland lite extra. ikväll är en sån kväll och jag önskar att det fanns någon,
någon som kan förstå mig. någon som är mer än bara en vän.
IF IT'S NOT FOREVER, IF IT'S JUST TONIGHT
lämna avtryck
sanna säger:
gillar tatueringen! :)
emma säger:
du är min hjälte och du är min karenina. för det är någonting du lämnat kvar. jag blir så mycket starkare genom att bara veta att du finns. även om det är långt, långt borta. denna helgen var den finaste början ett år kan få. och snart ses vi igen. älskos.
L säger:
(vackra bilder och vackra ord) det kan vara jobbigt och oförklarligt svårt att säga hej då.
R säger:
Ja herrejisses det är jäkligt jobbig känsla faktiskt, och snart kommer jag tillbaka till Gotland, tillbaka till ruta 1. Då får vi ta en fika och glo lite tycker jag.göra något kreativt! haha :p
s säger:
du är så fin felicia och tack för den där helgen. PUSS
Ewezi säger:
Söt katt :)
Trackback
