kom ihåg mig då.

jag skriver brev, fyller dem med tankar och med frågor
ibland ramlar det ner ett fint handskrivet brev hos mig också
att någon tar sig tid och skriver, ett riktigt brev med frimärken på
det gör mig glad
att släppa allt skulle göra att jag förlorade kontrollen
DET skulle göra för ont i mig
somliga dar känns det som en sten har lyfts från mitt bröst
men de flesta dagar finns ett obeskrivligt tryck, en känsla av att någonting är fel
jag försöker springa bort från det, trycka undan
men jag kommer ingenstans, den obehagliga känslan har byggt sitt bo och verkar inte vilja försvinna
jag kan inte greppa det, kan inte förstå men jag börjar vänja mig vid det

idag var jag påväg ut, påväg till skolan men jag kom inte längre än till porten
det kändes som om trycket ökade för varje steg jag tog
jag vände hemåt igen

jag har känt mig tom på tankar och på känslor
helt plötsligt kommer allting över mig
rusande tankar, hit och dit
och jag hade fel om allt
jag lurar mig själv gång på gång

inatt drömde jag om brunbrända ben, sol och bad
jag drömde att jag var på festival och dansade till bra musik in på småtimmarna, tills fötterna värkte
josse var med i min festivaldröm och det var den roligaste och finaste drömmen
på länge
jag saknar henne
det kan vara ödet, jag vet inte, men när jag vaknade och återgick till verkligheten som består av grått väder och skola fick jag ett sms av henne
där stod det att hon sökt om ledigt för p&l-veckan och där drevs min dröm ett steg närmre verkligheten
skulle hon följa med mig dit skulle det bli fulländat och galet mycket dans

jag längtar efter sånna här dagar, spontana utflykter i sommarsolen
snart är vi där

dagarna går och tiden rusar
en två tre dagar

för en vecka sedan befann jag mig i ett vackert stockholm
jag och mamma sprang på de stora gatorna med solen i ögonen
och vi besökte även circus för att se en av de män vi båda älskar mest; Joakim Thåström
han bjöd på en underbar konsert med både skratt och tårfyllda ögon


idag är det oväder här på ön, vinden viner och snön yr
det är nästan som om det skulle vara höst igen
men sommaren är närmre än vad man tror, klockorna ställs snart om till sommartid
ljuset håller sig kvar lite längre och snart kanske tygskorna kan sättas på fötterna

jag längtar till sommaren och värmen
till festival och till fina sommarkvällar på strandpromenaden med fina vänner

det är skönt att trots det hemska vädret så finns inga bekymmer
hjärtat är lättat och alla bitar har fallit på sin plats
mitt privata krig lider mot sitt slut
kroppen och hjärnan synkroniserar igen

hejdå, nu åker jag till stockholm och thåström.

lite sommar
lite fest
och lite josse hade inte skadat

Just nu är jag väldigt ledsen måste jag säga. Min bärbara lilla hårddisk har svikit mig och slutat fungera vilket betyder att ALLA mina bilder och ALL min musik är borta. Far, far away, gone, raderade, och då menar jag alltså bilder från typ 2002. Det gör mig rejält förbannad, JÄVLIGT FÖRBANNAD faktiskt. Ursäkta svordomen men vad har man då en extra hårddisk till om den inte ska kunna lagra allt som inte får plats på datorn?!

ALLA MINA WINNERBÄCK BILDER ÄR BORTA, jag dör.
Han har förresten turné i norge nu, jag borde ha varit där.

en veckas lov har passerat och jag har levt igenom dagarna med promenader, godisätande och tankeverksamhet
en veckas tid och jag har i princip bara umgåtts med mig själv, isolerad från omvärlden vilket har varit väldigt skönt och välbehövligt trots allt.
men nu är det åter till verkligheten och jag VILL INTE, orkar inte gå in i samma mönster,
dag ut och dag in

jag längtar till våren och sommaren
då kan man göra lite som man vill och det är precis vad jag ska göra, i sommar kan ingenting stoppa mig
efter den fjärde juni är jag fri

idag känns det som vår, i alla fall när man kikar ut
solen lyser och det är vindstilla
jag tog en promenad till havet tidigare idag och det är något speciellt med att ha
nära till vatten
fridfullt och lugnt

osammanhängande och konstigt men idag är en sån dag

det här blir nog bra trots allt